Under åtta år, från 2009 till 2017, var det möjligt för ledamöter i bolagsstyrelser att fakturera för sitt arbete via eget bolag. Högsta förvaltningsdomstolen stoppade dock detta, genom en dom, och hävdade att arvodet skulle beskattas som lön. Nu kan dock detta komma att förändras, igen.

Bolagsskatten i Sverige är i dagsläget 22 procent, men senare i år kommer den att sänkas till 21,4 procent. Det är betydligt lägre än skatten på lön (32-52 procent skatt). Av denna anledning skulle det vara skattemässigt fördelaktigt att fakturera sitt styrelsearvode via ett bolag, istället för att ta ut det som lön. Detta var tillåtet, enligt den administrativa praxis Skatteverket tillämpade, från 2009 fram till 2017. Ytterligare en fördel med detta var att bolaget som betalade arvodet inte behövde betala arbetsgivaravgifter för styrelseledamöterna. Slutligen kan den som har ett eget bolag teckna tjänstepensionsavtal och sjukförsäkring, samt göra avdrag för arbetsrelaterade kostnader.  

20 juni 2017 kom dock ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 278-17), där domstolen konstaterade att styrelsearbete enbart kan faktureras i vissa undantagsfall. Dessa undantag är när ledamoten har ett tillfälligt och strikt avgränsat uppdrag där styrelsearbetet ingår som en del. Det måste alltså röra sig om mer än styrelsearbete – ett tidsbegränsat uppdrag som enbart styrelseledamot kan inte faktureras via bolag.

Styrelseakademien författade en debattartikel efter domen, och denna finns att läsa här.

Fakturera arvodeI ett förtydligande preciserade Skatteverket att det var möjligt att fakturera styrelsearvodet fram till årsstämman 2018. Det är bara ett år sedan, och nu kan det vara dags för en förändring – igen. Styrelseakademien, som är en ideell förening som arbetar med styrelsefrågor, gjorde i slutet av februari en hemställan till regeringen om en lagändring i denna fråga. Anledningen till denna hemställan är att styrelseproffs, enligt en undersökning som gjordes av Styrelseakademien, blivit mindre villiga att ta styrelseuppdrag till följd av beslutet i domstolen. Andra konsekvenser av förändringen är:

  • Små företag har fått svårare att hitta kompetenta ledamöter till sina styrelser. Styrelseproffsen väljer bort dessa uppdrag när de inte kan fakturera.
  • Färre kvinnor i svenska styrelser.
  • Färre strategiska beslut tas i styrelser; istället tas de i rådgivande råd. Detta är problematiskt eftersom arbetet i styrelsen regleras av lagar och normer. Det är också i styrelsen som de anställda har möjlighet att påverka företaget, genom sina representanter.

Enkäten besvarades av 967 personer, varav 75 procent var män och 25 procent kvinnor.

Vad säger lagen?

Endast fysiska personer kan vara ledamöter i styrelser, enligt aktiebolagslagen. Utifrån detta ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att ett personligt uppdrag inte kunde bedrivas som näringsverksamhet. Inkomstskattelagen kan nämligen tolkas som att uppdrag av personlig natur inte kan bedrivas i form av näringsverksamhet, och det skulle omöjliggöra fakturering av arvodet.

Det finns dock många typer av verksamhet av personlig natur, som ändå kan bedrivas i form av näringsverksamhet. Advokat och revisor är två exempel på detta. Styrelseakademien föreslår därför att inkomstskattelagen kompletteras med ett stycke som klargör att uppdrag av personlig natur ska kunna bedrivas i form av näringsverksamhet. Detta förslag har utarbetats av jurister på advokatfirman Lindahl AB.

Det återstår att se om Styrelseakademien kommer att få gehör för sina synpunkter, och om lagen kommer att ändras.