Stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen ska i regel också upprätta årsredovisning. Vissa stiftelser kan istället upprätta ett årsbokslut. Detta gäller stiftelser som är bokföringsskyldiga till följd av att tillgångarnas verkliga värde överstiger 1,5 miljoner kronor, och som endast får använda tillgångarna till förmån för medlemmar i en eller flera släkter.

En stiftelse är i många sammanhang att jämställa med ett mindre företag. Det innebär att många stiftelser kan välja mellan att tillämpa K2- eller K3-regelverket när årsredovisning ska upprättas. Sedan 2017 är det obligatoriskt för de flesta stiftelser att tillämpa något av K-regelverken, och de flesta väljer K2.

Avkastningsstiftelser hade tidigare problem med att tillämpa K2, eftersom det inte fanns någon post i resultaträkningens uppställning för redovisning av en finansiell intäkt som inte är utdelning, ränteintäkt eller realisationsresultat. Bokföringsnämnden beslutade i december 2017 att lägga till posten Övriga finansiella intäkter i resultaträkningen för stiftelser, och därigenom blev det möjligt för avkastningsstiftelser att tillämpa K2.

Stiftelser som använder K3

Tidigare valde många stiftelser att tillämpa K3 vid upprättandet av sin årsredovisning, men sedan posten Övriga finansiella intäkter infördes i resultaträkningen. Stiftelser i kategorin större företag ska även efter detta tillämpa K3, men det kan också finnas andra skäl till att en stiftelse använder K3.

  • Stiftelser som vill använda funktionsindelad uppställningsform i resultaträkningen använder K3.
  • Insamlingsstiftelser som har 90-konto ska upprätta årsredovisningen enligt K3 för att uppfylla Svensk insamlingskontrolls krav. Svensk insamlingskontroll rekommenderar också funktionsindelad resultaträkning.
  • Även insamlingsstiftelser som inte har 90-konto använder i många fall K3, för att det ska vara lättare att jämföra dem med stiftelser med 90-konto. Det finns dock också många stiftelser som använder K2.
  • Pensionsstiftelser, oavsett storlek, som vill redovisa finansiella anläggningstillgångar till verkligt värde. Det finns dock också många stora stiftelser som använder sig av K2.

Välgörenhet

Vilka regler gäller för byte av regelverk?

Reglerna för byte av regelverk avseende stiftelser ser likadana ut som för andra företag. Det innebär att:

  • En stiftelse alltid kan byta till K3.
  • En mindre stiftelse som tillämpar K3 får byta till K2.
  • Särskilda skäl krävs för att en stiftelse som tidigare har tillämpat K2, och sedan bytt till K3, ska tillåtas att byta tillbaka till K2. En mindre stiftelse, som tillämpade K3 i årsredovisningen för 2017, kan dock byta till K2 utan att ange särskilda skäl.

Bytet av K-regelverk är ett byte av redovisningsprincip, och upplysning om bytet ska lämnas i en not. Enligt årsredovisningslagen behöver inte mindre företag räkna om sin jämförelsetal när de byter regelverk.   

Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga kan avsluta sitt räkenskapsår med en sammanställning, enligt reglerna i stiftelselagens tredje kapitel.

Redovisning av eget kapital

En stiftelse ska redovisa det egna kapitalet i form av bundet och fritt eget kapital i sin balansräkning. Uppdelning på olika poster, som stiftelsekapital, ackumulerat realisationsresultat med mera, ska inte göras i balansräkningen.

Uppdelning i bundet och fritt eget kapital behöver inte kompletteras med noter. Många stiftelser väljer dock att lämna mer information om det egna kapitalet i en not, om kapitalets delar och förändringar i dessa. Om det rör sig om en avkastningsstiftelse kan stiftelsen till exempel vilja visa vilka överföringar som gjorts mellan bundet och fritt eget kapital. Ändamålsbestämda medel får inte redovisas i en egen post om stiftelsen följer K2-regelverket. Dessa medel ska istället specificeras i not.