Driver du ett aktiebolag, på egen hand eller tillsammans med några andra? Då är det dags att börja fundera på 3:12-reglerna. Det är nämligen dessa regler som avgör hur mycket du måste ta ut i lön för att kunna ta ut en del av vinsten som utdelning, som beskattas lägre.

3:12-reglerna är troligen de krångligaste av de svenska skattereglerna. De innebär att utdelning upp till ett visst gränsbelopp beskattas med 20 %, med utdelning över denna gräns beskattas som en löneinkomst, med en högre skattesats. Om utdelningen är riktigt stor, över 5,6 miljoner, kommer det överskjutande beloppet att beskattas som inkomst av kapital, med 30 procents skattesats. Gränsbeloppet beräknas 1 januari varje år, och gäller endast för den eller de som äger aktier vid detta datum.

Förenklingsregeln

Vare sig du tar ut lön eller inte kan du tillgodoräkna dig ett gränsbelopp som uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp (171 875 kr för år 2019). Det är detta som kallas förenklingsregeln. Om du äger alla aktier i bolaget får du tillgodoräkna dig hela detta schablonbelopp. Om du inte äger alla aktier får du tillgodoräkna dig så stor andel av schablonbeloppet som motsvarar din andel av aktierna. Äger du hälften av aktierna kan du tillgodoräkna dig hälften av beloppet.

Löneregeln

Ett annat sätt att räkna ut gränsbeloppet är löneregeln, även kallad huvudregeln. Denna regel är  ofta mer fördelaktig om du har anställda, och om du själv tar ut lön. Löneregeln säger att gränsbeloppet ska motsvara hälften av det totala antalet utbetalda löner, och aktieägaren (d.v.s. du) måste ta ut lön för att detta ska gälla. Denna lön ska uppgå till minst sex inkomstbasbelopp (375 000 kr för år 2018) plus fem procent av de totala lönerna, eller 9,6 inkomstbasbelopp (vilket blir 600 000 kronor för år 2018). Om det finns utdelningsutrymme kvar från tidigare år kan detta räknas in i gränsbeloppet. Det kvarstående utdelningsutrymmet multipliceras då med 1,0509.

Det är dags att fundera på 3:12-reglernaStäm av före årsskiftet!

Gränsbeloppet beräknas alltid på lönerna för året innan beskattningen sker. Det innebär att beskattningen 2019 kommer att beräknas på årets löner. Än har du tid på dig att se till att lönerna för året når upp till den nivå som möjliggör att ni kan utnyttja löneregeln. Det gäller inte minst din egen lön.

Även om det framför allt är stora företag, med många anställda, som kan utnyttja löneregeln är den även fördelaktig för fåmansbolag. Om du tar ut en lön på mer än 350 000 kronor per år får du ett högre schablonutrymme med löneregeln än med förenklingsregeln.

Om du funderar på att bilda ett aktiebolag, och vill kunna utnyttja 3:12-reglerna, bör du starta bolaget i år, då nästa års gränsbelopp kommer att beräknas på årets uppgifter.

Låt lönen komma i första hand

Att avstå lön till förmån för utdelning blir förmånligt först när dina inkomster blir större än ungefär 450 000 kronor om året, vilket är brytpunkten för statlig inkomstskatt. Det överskjutande beloppet beskattas först som vinst (22 % bolagsskatt) och sedan med kapitalskatt (20 %).

Din lön ligger till grund för din pension och din sjukpenning, och därför är det viktigare att prioritera den så länge som den ligger under brytpunkten. Ökningar över brytpunkten påverkar inte pensionen eller sjukpenningen positivt, och då är det mer förmånligt att ta ut pengarna som utdelning istället för som lön.

Om du prenumererar på Dagens Industri rekommenderar vi också att du läser den här artikeln.

Fakta: 3:12-reglerna

3:12-reglerna återfinns i inkomstskattelagens femtiosjätte och femtiosjunde kapitel, och rör beskattningen av ägare till fåmansbolag. Ett fåmansbolag är ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger aktier som ger dem den absoluta majoriteten (mer än hälften) av rösterna i företaget. Den enskilde aktieägaren måste äga minst fyra procent av bolaget för att omfamnas av reglerna.

Reglerna har tillkommit för att förhindra att en företagare som är anställd i sitt aktiebolag tar ut sin ersättning för arbetet i form av utdelning istället för som lön. Utdelning beskattas lägre än lön, och syftet med reglerna är att förhindra att en situation uppkommer där företagaren betalar lägre skatt, och därmed får mer pengar över, än en vanlig anställd som utför samma arbetsuppgifter.

Samtidigt går det inte att förhindra att aktieägaren tar ut en del av vinsten i form av utdelning. Det skulle förmodligen vara förödande för företagandet i Sverige om en sådan regel skulle införas, och motståndet är stort mot förändringar i 3:12-reglerna. De nuvarande reglerna kan sägas vara en kompromiss, där man såväl vill ge ekonomiska incitament till att starta företag som att undvika att hela inkomsten tas ut som lägre beskattad utdelning.

I korthet innebär 3:12-reglerna att inkomst under ett gränsbelopp beskattas lägre, medan inkomster över detta gränsbelopp beskattas som lön, vilket innebär en skattesats på mellan 30 och 55 procent.

Kvalificerad andel

För att kunna tillgodoräkna sig gränsbeloppet krävs också att aktieägaren ska ha en kvalificerad andel i företaget. Detta innebär att aktieägaren ska ha varit verksam “i betydande omfattning”, alltså att dennes arbetsinsats ska ha haft stor betydelse för företagets resultat. Det finns även andra personer som räknas som ägare till kvalificerade andelar, vare sig de egentligen är det eller inte. Dessa personer är den s.k. närståendekretsen, som utgörs av närstående till de som äger en kvalificerad andel. Som närstående räknas föräldrar, mor- och farföräldrar, make, barn och barns make, syskon, syskons make och barn. Om aktier överlåts till någon i närståendekretsen kommer utdelningen från aktierna att beskattas som om den tillhörde någon av delägarna. Denna regel finns för att förhindra att ägaren till den kvalificerade andelen överlåter aktier till sin närstående, som sedan överför pengarna från utdelningen tillbaka till den som äger de kvalificerade andelarna. Andelarna anses som kvalificerade under fem år även om bolaget upphör att vara ett fåmansbolag, vilket kan ske om en utomstående part köper upp minst 30 % av aktierna.